Innehåll
Den här guiden har jag längtat efter att skriva, det är utan tvekan det roligaste som finns med drevjakt. Anspänningen som har byggts upp under hela våren och sommaren ska äntligen få släppas lös första oktober när man får börja släppa hundarna i skogen! Nu är inte det hela sanningen eftersom vissa vilt får jagas tidigare (räv) o s v med hund men för det allra flesta av oss så börjar den riktiga drevjaktssäsongen 1 oktober.
Jag tänkte i den här guiden försöka skriva så mycket användbart som möjligt för er som precis börjat jaga och förhoppningsvis även få med lite guldkorn för er som jagat några år – när det är lågsäsong finns ju inget bättre än att sitta vid datorn och drömma sig till jaktsäsong – eller hur?
Hur fungerar en drevjakt rent praktiskt?
Egentligen är det ganska logiskt när man tänker efter. Alla jaktlag brukar ha beprövade ”såtar” vilket innebär ett avgränsat område som är lagom stort att jaga. En såt kan vara allt mellan 100-300 hektar vanligtvis – givetvis finns det exempel på större och mindre men ungefär där ligger man oftast i storlek.
Viltväxlar
Inom denna såten så har man av erfarenhet och observationer konstaterat var viltväxlarna finns. Viltväxlarna eller viltstigarna är där viltet gärna vill röra sig inom såten. Det är allså viltets normala vägar och där har de oftast trampat up som en stig som är lätt att se även för ett otränat öga. Dessa stigar brukar vara mycket effektiva pass.
Vi förutsätter att varje såt har en plats där djuren tycker om att uppehålla sig för daglega eller foder eller av annan anledning, då vill vi stöta/driva de djuren och extremt ofta väljer de då att ta sig undan hunden på viltstigarna/viltväxlarna och det är således där vi placerat våra pass/skyttar.
Vindriktning
En stor del av utplaceringen av vilka pass som ska användas för dagen handlar om vindriktning. Man vill för allt i världen inte lägga för mycket vittring från jägare in i såten. Sen vill man som hundförare absolut inte gå i medvind. Du vill som hundförare att din hund ska få vittringen som kommer inne ifrån såten och så vill du inte att viltet ska få vittring av dig.
Något liknande ovanstående är optimalt. Vi lägger så lite vittring som möjligt i såten från jägarna och hunden får all vittring till sig från såten. Motsatt håll – alltså så att hundföraren har medvind in i såten – då kan ni lika gärna lägga av för det fungerar aldrig.
Vilt som buktar eller skenar?
Man får ofta hör att vissa djur ”buktar” och så ”skenar” andra. Det man menar är att ett drev som ”buktar” snurrar runt och runt där det jagade viltet aldrig riktigt blir rädd för hunden utan smiter lite lätt runt och stannar således ofta inom såten och kanske passerar samma pass i flera omgångar. Det är ofta ett buktande drev vi är ute efter. Då är viltet så bekvämt så det oftast bara trippar/går lite sakta fram på behörigt avstånd från hunden och det ges ofta bra kontrollerade skottchanser.
Om viltet däremot skenar så innebär det att det springer rakt ur såten i full fart och inte stannar på en rejäl stund. Det resulterar ofta i att hunden aldrig riktigt haft en chans utan hamnar på efterkälken och vi behöver vänta i evigheter på att den kommer tillbaka eller att vi plockar upp den. Drevet kan ibland sticka iväg 2 km på skenande dovhjortar. Men i regel så skenar inte vilt om inte hunden är för vass/snabb eller om vi inte råkat stöta den som hundförare eller passkyttar.
Olika typer av drevjakt
Framförallt så har vi tre olika typer av drevjakter (det finns säkert fler som jag inte tänker på eller som jag inte brukar utföra) och det är drevjakt med drivande hund, med ställande hund och med stötande hund. Min upplevelse är att det är lite olika tradition på det här med hur man vill bedriva sin jakt. Kommer man närmare storstäderna eller på godsen så brukar det vara mer stötande hundar och här ute på landet så använder vi oss gärna av drivande hundar.
Drevjakt med drivande hund
Här finns det egentligen två olika sorters drivande hundar och det är kortbenta/långsamtdrivande och så högbenta/snabbdrivande hundar.
Drevjakt med kortbenta / långsamtdrivande hundar
Det här är den klassiska allmogejakten / rådjursjakten som nu också bedrivs med stor framgång på även dovhjort och ibland även kronhjort. Här använder vi oss av framförallt tax, drever och nuförtiden så ser man ganska ofta nån form av Basset i skogarna. Här så går hundföraren helt enkelt in i såten och låter hundarna söka ut och leta efter slag (spår/vittring) efter vilt. När hunden hittat ett slag så brukar den i regel upplysa hundföraren om detta med väckskall och sedan när det upptag så ändrar skallet karaktär till att bli ett drevskall.
Den här jaktformen är som allra bäst när man bara är några skyttar och en hundförare så man kan röra sig in på bukterna i skogen. Det är absolut inte ok att gå ifrån sitt pass på en vanlig drevjakt utan att upplysa jaktledaren om detta. Däremot så om man bara är några stycken som kan kommunicera bra med radion och ser varandra på wehunt eller liknande så är det inga problem att förflytta sig in för att hamna på buktande drev.
Förr i tiden så jagade man nästan enbart med hagelgevär under den här typen av jakt men nu har det blivit vanligare med drilling och kombivapen eller även en snabbskjutande halvautomat eftersom det blivit så mycket dovhjort som endast får skjutas med klass 1 och inte hagel.
Fördelar med jaktformen:
- Hundens arbete är centralt vid den här typen av drevjakt.
- Mycket taktik och strategi
- Väldigt socialt och oftast långa jakter
- Du skrämmer inte iväg allt vilt från såten utan oftast så jagar hunden bara enstaka individer som håller sig borta en stund.
- Skottchanserna blir oftast i lugna lägen och viltet hinner inte bli så stressat
- Är marken välarronderad och du har en tax så kan 50ha mark räcka för att få sig en liten såt.
Nackdelar med jaktformen:
- Kräver en bra hund för att det ska fungera.
- Tar ganska lång tid oftast (vissa anser detta vara negativt)
Exempel på jakt med långsamtdrivande hund:
Drevjakt med högbenta / snabbt drivande hundar
Här i Sverige så jagar vi endast räv och hare med den här typen av hundar. Det vanligaste är att man jagar med någon typ av stövare. De måste vara absolut rådjursrena och får inte jaga någon typ av hjortdjur. Det är i ärlighetens namn inte min favoritjakt men har folk i jaktlaget som totalt älskar att jaga hare och kan sitta en hel dag och grilla och snacka skit vid elden och lyssna på stövarsången. Jag förstår att har man en stövare eller liknande så är det här riktigt roligt. Har man dock inte hunden för jakten så tycker jag det kan bli lite segt.
Fördelar med jaktformen:
- Väldigt bra att skjuta bort predatorer som Räv för att öka rådjursstammen.
- Hundarnas arbete är riktigt kul att följa och de är galet snabba.
- Traditionell svensk jakt så man går i våra förfäders spår.
Nackdelar med jaktformen:
- Kan lätt bli lite långsamt om man inte själv äger hunden.
Exempel på harjakt med stövare:
Drevjakt med stötande hund / kortdrivare
Den här jaktformen växte sig snabbt fram under 90-talet i Sverige. Det räckte med att sparka till på nån gammal granruska så trilla det ut en Wachtel eller Kleiner münsterländer. Det effektiviserade jakten rejält. Helt plötsligt så kunde en såt avverkas på 30 minuter som i vanliga fall brukade ta 3h att jaga och nu så kunde man nästan vara säker på att alla vilt i såten hade tagit sig ut på ett eller annat sätt.
Stöthundar skiljer sig åt från drivande hundar eftersom de inte följer spår på samma sätt. Här är tanken att hunden bara ”stöter” och ”sätter fart på” viltet. Sen finns det otroligt många varianter på detta och det kräver inte speciellt mycket av hunden utan du kan nästan jaga med vilken ras som helst så länge den har lite viltintresse.
Dessa hundar brukar ofta kallas kortdrivare också, eftersom vissa följer drevdjuret en kort stund. Dock är det här en otroligt känslig fråga, man får ofta höra ”min följer bara i 2 minuter” men så står man där o ser hur en wachtel driver ett rådjur i 20 minuter i högt tempo och det är helt enkelt inte ok. Så var jättevaksamma på att stöthundar/kortdrivare inte följer med viltet för länge.
Jag upplever att jaktformen har störst spridning runt storstäderna och på godsjakter, i vanliga jaktlag så vill de flesta ha kvar viltet på sina egna marker och istället kunna jaga oftare så därför blir det mer kortbenta hundar där.
Fördelar med jaktformen:
- Det går fort att ”jaga av” en mark.
- Många skottchanser då det ofta kommer mycket vilt i rörelse.
- Oftast så stöter dessa hundar nästan allt vilt så bra chans på även vildsvin/älg osv.
Nackdelar med jaktformen:
- Du stör allt vilt på marken och ofta så tar det tid innan de vill komma tillbaka.
- Viltet skenar ofta och kommer i 100km/h så kan ofta vara omöjligt att skjuta
- Får du en hund som följer viltet för länge så kan det stressa sönder djuret.
Exempel på jakt med stöthund
Drevjakt med ställande hund
En riktig klassiker, det är nog det här du föreställer dig när du tänker älgjakt. Här jagar vi med spetsar och vanligast är jämthunden och gråhunden kanske i dagens läge även utmanade av laika i antal men det vågar jag inte säga. När vi jagar med ställande hund så jagar vi älg och vildsvin primärt. Ofta så har man även passkyttar utställda precis som vid annan drevjakt men vid den här jaktformen så är det också relativt vanligt att viltet blir stående på ståndskall.
Vid ståndskall så innebär det att viltet har blivit ståendes eller ligger och trycker medan hunden skäller. Ofta så ger det möjlighet för hundföraren att smyga sig på ståndskallet och ibland så ges en bra skottchans. Naturligtvis är det bara hundföraren som får gå på ståndskall och ingen annan.
Ofta så blir det gångstånd på älg men på vildsvin så är det mer regel än undantag att vildsvinen springer iväg från även ställande hundar, många menar på att detta beror på att de är så vana vid snabba stöthundar men det låter jag vara lite osagt.
Fördelar med jaktformen
- Ofta riktigt fantastiskt hundarbete.
- Kan jaga både vildsvin och älg under samma jakt.
- Hundarna är ofta riktigt bra på att hålla sig på lagom avstånd från vildsvin för att undvika skador.
Nackdelar med jaktformen
- Kan bli ganska lång väntan utan att något händer, speciellt på älgjakt i Norrland.
- Om det blir ståndskall ofta så händer det inte så mycket om man står på pass.
Vanliga frågor om drevjakt
Hur klär man sig på en drevjakt?
Det utan tvekan viktigaste är att du har på dig varselkläder som syns tydligt när du står på pass. Så orange på överkroppen är starkt rekommenderat om inte bra nära livsnödvändigt. I tyskland är det krav och lag på att ha på sig orange huvudbonad vid drevjakt och här tror nog folk att man är rätt knäpp om man skulle dyka upp utan. Så riktigt bra varselkläder är #1.
Sen så vill man ju givetvis att jakten ska vara rolig och roligt är det inte när man tror att man ska frysa ihjäl eller när svetten rinner, så det är bra att kunna skala av plagg eller ta på sig plagg beroende på hur vädret skiftar eller om du precis har gått eller blivit ståendes länge. Något som verkligen ökar livskvalitén vid drevjakt är en värmeväst. Då kan du helt enkelt öka på värmen när du blivit ståendes en stund och slipper svettas som en galning när du går ut på pass – jag jagar aldrig utan min nuförtiden!
Vad gör en hundförare?
Det beror helt på vilken typ av drevjakt vi pratar om, men generellt sett så vill de flesta hundförare göra så lite som möjligt – inte bara för att det är lata utan för att det är hunden som kan jobbet bäst och ska därför göra det. Tanken är att hundarbetet ska göras av hunden och inte av hundföraren. Därfår får du ha lite förståelse som passkytt ibland att hundföraren behöver vänta in sin hund, eller vänta på en tappt.
Tanken är att hundföraren bara ska visa hunden var den ska gå in i såten och så söker hunden själv ut för att leta efter slag och förhoppningsvis så väcker den och påbörjar drevet. Annars så kommer hunden tillbaka till hundföraren efter några minuter för att söka ut på nytt åt ett annat håll. Står man och tittar på en pejl så kan det se ut som en blomma ovanifrån om hunden sköter sitt arbete utmärkt. Hittar hunden inget så brukar hundföraren kunna gå in i såten en bit för att ta en ny plats att söka ut ifrån.
Sen är det givetvis en massa annat som hundföraren sköter om men i grova drag så är det primära sysslan.
Vad händer om det blir eftersök?
Så fort du har avlossat ett skott så ska du berätta det i radion så att jaktledaren får reda på vad som har hänt. Du kan även be om att få lämna passet för att besikta skottplatsen och se om du hittar något blod. Det beror helt på storleken på jakten och organisationen men är det en lite mindre jakt brukar det inte vara några problem. På större jakter så vill de inte gärna att man lämnar tornet/passet och fördärvar skottplatsen utan de har eftersökslag som står redo.
Om det är drevdjuret som är påskjutet så brukar hunden följa efter och det blir ett automatiskt eftersök och det inte ovanligt att hunden hittar viltet liggandes ett par hundra meter längre bort. Har det dock dragit iväg längre så brukar man koppla hunden och låta viltet gå i sårlega innan man tar till ett rejält eftersök där man oftast ringer in en hund som är specialtränad på eftersök om man tror det kommer bli trixigt.
Kom ihåg att alla någon gång råkar skadeskjuta ett vilt – det är absolut inte något roligt och vi undviker det till alla pris. Så se bara till att du tar ett så bra skottläge som möjligt och att din bössa är inskjuten innan jakten, mer än så kan du inte göra.
Vad är det för regler och lagar som gäller på drevjakt?
Som vid all typ av jakt så regleras vi rent lagligt av Jaktlagen (1987:259) och Jaktförordningen (1987:905) men det finns många etiska betänkligheter när det kommer till all jakt med hund och då är ju drevjakten utan tvekan den vanligaste jaktformen vi bedriver med hund.
Jägarförbundet har tagit fram en folder med etiska riktlinjer för hundjakt – ni kan ladda hem den här.
Generellt sett så kan man säga att sunt förnuft och sportslighet är viktiga grundstenar för den svenska jakten, vördnaden för viltet, naturen och sportsligheten står högt i kurs. Det innebär egentligen att alla typer av ”fusk”, ”knep” osv är att betrakta som mindre önskvärda om de försämrar chanserna för viltet i skogen. Du får ju exempelvis inte åka bil och genskjuta drev och du får inte använda dig av mörkersikte eller liknande vid drevjakt. Så om du är det minsta osäker fundera lite på syftet av lagstiftningen så kan du ganska snabbt avgöra vad som är rätt.
Hur vet man var hunden befinner sig?
Nuförtiden så använder alla jaktlag Wehunt eller Easyhunt, jag skulle säga att här i mina krokar i mellansverige så är det 99% Wehunt under jakt och så använder man sig av Easyhunt mer för att administrera jaktlaget och boka jakter. I Wehunt så kan du se hunden om hunden har en Wehunt-puck på ryggen och om hundföraren har valt att dela ut hundens position till övriga som deltar i jakten.
Sen så är det ju många som har en handenhet av Garmintyp eller Tracker men det är oftast bara hundförare som har dessa och det fungerar precis lika bra att köra appen i telefonen om man inte själv är hundförare. Det finns en kanonbra Tracker-app om det är de pejlarna ni kör i jaktlaget.
Vad behöver man för utrustning för drevjakt?
Givetvis behöver du ett vapen, vi har skrivit en hel artikel om det här så kika gärna in på den. Sen skulle jag starkt rekommendera någon form av ryggsäck med sittmöjlighet om du får ett markpass. Då har du plats för klädombyte, matsäck, vatten, kniv, hygienartiklar osv.
På vissa pass kan det vara schysst att ha en handkikare men det är inte så ofta det behövs eftersom många pass är ändå rätt trånga. Sen är det idag nästan nödvändigt med en mobiltelefon och en powerbank. Wehunt och andra appar drar kopiöst mycket batteri när man sitter på pass så det är kanon att ha en fullladdad powerbank i ryggan.
Jag misstänker att jag inte ens behöver nämna hur viktigt det är att ha vattentäta skor på sig, gärna några kängor som ventilerar bra. Då slipper du bli blöt och slipper också svettas i mängder när du väl kommer i rörelse. Sen går det utmärkt med ett par gamla hederliga gummistövlar om man inte riktigt vill investera i jaktkängor.
Jag tror egentligen det enda kravet man brukar ställa är att alla som är med på jakten har en fungerande jaktradio i rätt frekvens.
Det innebär att du måste ha införskaffat dig en jaktradio med 155 Mhz eller 31 Mhz, det beror helt på vilken frekvens ni valt att köra med i jaktlaget. Genrellt sett så brukar man köra med 155 Mhz här i södra/mellersta Sverige och 31 Mhz lite längre upp i landet men det kan absolut finnas avvikelser – så kolla upp innan jakten! Jag rekommenderar starkt att du kikar på en Lafayette, de gör ruskigt bra jaktradios.
Vad gör man när man kommer till pass?
- Var helt tyst när du går till passet så du inte skrämmer vilt som skenar.
- Säkerställ att du är på rätt pass (bekräfta i wehunt och på siffran på skylten vid passet)
- Kika efter markeringar, ofta sitter det markeringar för EJ godkända skjutriktningar.
- Skrapa rent tornet från kvistar/löv/smuts som kan göra att det låter och krasar när du rör dig på plats
- Kika efter bra skjutluckor där du kommer ha möjlighet att skjuta när vilt kommer.
- Ögonmåtta gärna hur långt du har till några olika punkter så du vet i stridens hetta om det är skjutbart eller inte beroende på vad du använder för vapen.
- Se till att du har ordentligt kulfång i skjutluckorna du tänkt dig.
- Ladda ditt vapen – det ska du inte göra innan du står på passet och är redo.
- Kika på wehunt var de övriga passen är och där kan du också se skjutriktningar.
- Vänta på att jakten drar igång!
Hur fungerar det med kulfång?
Vi som jägare är helt ansvariga för vart vår kula tar vägen när vi trycker av avtryckaren. Så gör dig själv en tjänst oss och andra som vistas mycket i skogen – ha grymt bra kulfång!
Vad är bra kulfång?
- Gräs (inte fruset och med rejäl vinkel)
- Jord (inte fruset och med rejäl vinkel)
- Alla typer av mjuka jordarter/förna (inte fruset och med rejäl vinkel)
Vad är dåligt kulfång?
- Skog (du har ingen aning om hur kulan kommer att studsa, försvaret räknar med 80 graders vinkel som max för en rikoschett.
- Sjö/vatten
- Horisont (nog värsta tänkbara)
- Frusen jord/mark
- Vägar (skjut då i dikeskanten istället)
Var lite smart här och använd gärna blöt ammunition som du vet expanderar direkt och inte kan studsa 10 gånger. Då minimerar du risken rejält. Så använd gärna en Norma Tipstrike eller liknande – du kan läsa mer om olika typer av ammunition här.
Hur får jag vara med på drevjakt om jag inte har ett jaktlag?
Jag har tidigare skrivit lite om hur du kan hitta jaktlag och jaktmark här på sidan men jag vet själv hur otroligt svårt det kan vara. Jag skulle säga att 90% av alla jakter hittar man genom sitt nätverk och sen finns det några schyssta facebook grupper man kan vara med i också.
Har man däremot lite sparpengar så skulle inte jag tveka på att boka in mig på en drevjakt på något av följande gods.
Enda är väl att man blir alldeles för bortskämd med för mycket vilt på dessa jakter, så ser det inte ut på övriga jakter i Sverige utan det är lite som dopad jakt. Dock är det fruktansvärt roligt! en bättre upplevelse är svårt att få faktiskt så det kan jag verkligen rekommendera starkt. Man lär sig också otroligt mycket på dessa jakter då de är så välorganiserade.
Sen är ett riktigt bra knep att skaffa sig en bra jakthund också, men det är lite catch 22, man kan ju inte skaffa en jakthund som är bra utan att ha jaktmark.. men när man väl har en så får man mer jakt än man hinner med!
Ordlista drevjakt
| Såt | Geografiskt avgränsat område där jakten ska bedrivas för stunden |
| Upptag | När hunden hittat viltet och påbörjar drevet |
| Väcka | När hunden väl hittat vittring/spår |
| Bukta | När hunden driver runt viltet i cirkel och kommer tillbaka till samma plats |
| Pass | Anvisad plats där skytt ställs upp, ofta i samband med viltväxel |
| Drevkarl | Person som går genom såten för att trycka ut vilt till skyttarna |
| Hundförare | Personen som ansvarar för hunden och går med denna genom såten |
| Gemensamhetsjakt | Vanligt förekommande vid vildsvinsjakt exempelvis, det är när man går ihop flera jaktlag för att jaga på större mark |
| Godsjakt | Många större gods säljer jakter och där brukar det oftast finnas enorma mängder vilt |
| Drevkedja | Om man är flera drevkarlar så kan man tillsammans bilda en drevkedja för att ta sig fram genom såten |
| Kulfång | Där kulan landar säkert efter avfyrat skott, alltså där kulan blir uppfångad |
| Allmogejakt | Används ofta för att beskriva jakt med tax eller drever i litet sällskap, ofta kan skyttarna röra sig under pågående jakt |
| Jaktlag | Gruppering av människor som arrenderar en fastighet eller flera tillsammans för att bedriva jakt & viltvård |
| Eftersök | Arbetet med att spåra och avfånga ett vilt som är påskjutet |
| Avfånga | Annat ord för att avliva, görs oftast på nära håll och ibland även med kniv |
Hoppas den här guiden har varit till nytta och att ni har lärt er något, på återseende. Skitjakt!
